Men det lär väl inte dröja allt för länge nu innan det är helt isfritt. Hoppas jag.
Sen så var det så vindstilla att jag bestämde mig för att idag skulle bli dagen då jag äntligen tar cykeln till jobbet! Så det gjorde jag också... När jag kommit så pass långt att det var försent att vända om, ja då jävlar så började det blåsa! Håret stod åt alla håll, jag tjockisflåsade som f-n och det kändes som om vinden blåste igenom öronen. Korsdrag i skallen så att säga. Det kan nog kanske vara bra att vädra ur huvudet ibland också.
Sen så cyklade jag ju givetvis hem också efter jobbet trots att mina ben, armar och mitt arsle skrek efter att ringa efter bilskjuts. Men jag gjorde det. Duktig flicka. (klappar mig själv på huvudet)
Men att man hinner glömma bort att det krävs kondition till att cykla, när man alltid kör bil.
Nåväl. Topgear nu med lite kvällsfika och sedan kommer jag att somna så gott, så gott.
