piiano

Den värsta årstiden är framför oss. Den värsta årstiden enligt mig iallafall. Våren. Sen vintern är okej, då det är soligt men endå såpass kallt att man kan gå på isen och njuta. Men det är det som kommer efter den perioden som jag har svårt för. Då de börjar bli varmare och det blir slaskit och blött överallt. Sockarna och byxbenen är ständigt blöta och kalla. Jag tycker inte att vi har någon vidare fin vår här uppe i norr. Det är inte så att blommorna kommer upp tidigt, asfalten blir synlig, gräset färgas grönt och man kan sitta i parken och äta en dagobert macka eller dricka kaffe på en uteservering och bara njuta av livet. Här uppe sker detta då det är -Sommar!
Så upplever jag det iallafall.

Gillar inte hösten eller våren. Antingen ska det vara sommar eller så ska det vara vinter. Här uppe åtminstone.

Åh vad jag vill komma mig iväg på en solsemester. Jag har inte motivation för någonting snart längre. Jag vill ta ett brejk! Få stilla min rastlösa själ igen och ladda mina uttömda batterier.

Suck. Idag är jag gnällig. Det är knappt så att jag står ut med mig själv, hur fan ska då andra orka göra det?!
Nä, en resa så lovar jag att vara mitt glada, knäppa och goofy jag igen.

Någon som känner för att sponsra? Det är för en god sak, min omgivnings sinnesros skull!


Nä, Erik får försöka att pigga upp mig lite. Älskar hans version av beatles "hey jude".

Take it(/me) away Erik;

Det kliar i fingrarna. Det kliar nå så fruktansvärt i fingrarna. Det kliar så att jag snart måste kapa av mig alla mina fingrar för att få stopp på det. Jag sitter och surfar bland resesidor (BIG MISTAKE!) och det är såå nära att mina kliande fingrar klickar på "boka resa" knappen av sig själva. Det är så billigt tänker en del av min hjärna, det är så varmt och skönt tänker min kropp, det är så underbart att få komma iväg tänker mitt hjärta, det är så fantastiskt med sol och semester tänker min själ. Men då öppnar den tråkiga, glädjedödande delen av hjärnan sin realistiska käft och påminner om att pengar måste sparas till SEN  -INTE NU! Att det faktiskt är dyrt med charter även om själva resan är billig.

Men jag vill NU! Och jag vill SEN också. En liten resa nu bara och en jätte stor resa i oktober? Det ska väl inte vara omöjligt? Men jo det är omöjligt tycker pessimist logiska delen av huvudet. (Den delen gillar jag inte!)

Nu är jag sur på mig själv och tänker lägga mig i soffan och inte prata mer med mig på resten av den här måndagen. (Nej, jag har aldrig påstått att jag är som man borde vara)

Vad som helst hade dugt nu även den mest sönderturistade stranden med de dyraste solstolarna som även har flest jobbiga försäljare i hela medelhavet! Vad som helst hade varit bra bara det är varmt!


Jag vill ha sol och bad nu -helst igår!

Det är tur att jag tränar hemma och inte på ett gym med tanke på vad jag brukar ha på mig när jag gör det. Dagens outfit är te.x en urtvättad sports-top som har slitits ut så mycket att det är tre stora hål under brösten där tuttarna också trillar ut om jag böjer mig framåt för mycket. Ett par übersexiga mansboxershorts som jag har fått av min sambo (som blev leds på att jag alltid stal hans boxers!), Håret är uppsatt i en "desperat hemmafru -ala britney spears" tofs mitt på skallen, Skor? Det har man väl endå inte på sig hemma? På fötterna har jag istället ett par supersexiga tennissockar som är 7 storlekar för stora (jag misstänker att Tomis sockar har råkat hamna i min låda) som trillar av mig vid minsta lilla knälyft.

Som sagt, det är tur att jag tränar hemma och inte på gym. Folk skulle inte kunna hantera min sexighet.
Jag skulle gärna bjuda på en bild men risken finns att era pojkvänner råkar få syn på den och bli blixtförälskad i mig och det vill vi ju inte. Så för alla familjelyckors skull så får avstår jag från att publicera en bild på mig idag.


Men för den sakens skull:

-Dont hate me because i'm beautiful!

(Jag delar gärna med mig av mina skönhetstips till alla som är i behov av dem, jag är trots mitt vackra yttre, en helt vanlig schysst tjej.)

Min sambo var på ett strålande bra humör när jag kom hem från jobbet igår. Han gick här och trallade och pussades på mig och bara lyste upp hela tillvaron. När han sedan skulle på affären så frågade han 14 gånger vad jag ville äta för han ville göra någon god maträtt åt mig. Jag kunde inte alls komma på vad jag var sugen på men kom tillslut fram till att det nog hade varit gott med finsk korvsoppa. Så han kilade till affären och handlade ingridienserna som behövdes för att laga en god korvsoppa åt mig. Väl hemma igen så skulle han sätta igång med maten.

Tomi: Baby....?

Jag: Mm... Vad?

T: Kan du skala potatisarna? Det tar sååå länge för mig!

J: okej, det kan jag väl.

T: Gumman?

J: Mmm.. Vad?

T: Kan du skala morötterna också? Det tar sååå länge för mig!

J: okej, det kan...jag väl.

T: Tack!

Sen gick vi och tog en dusch. Jag klev ur först.

Tomi: kan du sänka till 4:an om det kokar?

Jag gick då och kollade till spisen och såg att 1: Tomi hade glömt att vrida spisen från OFF läge 2: Även om den hade varit på så hade han vridit på fel platta!

Summa summarum -Jag skulle bli bjuden på mat igår och det slutade med att jag gjorde maten.


Men det är tanken som räknas!

Thank you darling!

Jag har varit sugen på att testa "zumba" videon (man ska dansa latino danser som en galning) som ni kanske har sett på reklam på tv, ett tag nu, men jag kände inte för att betala 600 kronor för något som jag inte vet om jag kommer att tycka om eller inte. Så, den fixades på bränd skiva och allt var väl. Förutom en sak. Den var dubbad till Tyska! Och säga vad man vill om tyskar men deras språk är då inte vackert! Speciellt då det ska vara en vacker latino kvinna som ska lära en salsa. Nej, då är det faktiskt allt annat än sexigt och sensuellt.
Det kanske bara är jag, men jag tyckte att hon lät som en hardcore-över(fejkad)kåt porrskådis som ville skada skada och straffa mig hårt! Jag tycker att det alltid låter som en porrfilm när tyska talas.

-Jah, jah, das is gutt, jah,jah, wienerschnitzel, jah jah, guttentag!

Hur som helst, efter några minuter av ein, zwei, drei -Zumba, ein, zwein, drei -ZUMBA (där jag inte alls hängde med utan mest bara förvirrat hoppade fram och tillbaka och viftade med armarna så att det såg ut som om jag blev jagad av en geting) så gav jag faktiskt upp och konstaterade att latinsk salsa inte är någonting för mig. Iallafall inte latinsk salsa dubbad till tyska.


Där sparade jag allt 600 kronor!

Danke schöön!

Vi förlorade våran "solstråle" på jobbet för snart 2 månader sedan. Han lämnade oss, flyttade söderöver (who can blame him?) och lämnade ett ENORMT tomrum efter sig. Han var den bästa av dem bästa.... Nu ikväll så dök han helt oväntat upp på jobbet och förgyllde våran kväll! Åh så glad han gjorde oss. Men sedan när han for iväg igen... huja, jag som är så blödig ibland kunde känna hur ögonen tårades. Jag vill att han ska komma tillbaka till oss! Egoistiskt -ja visst, men jag vill likt förbannat att han kommer tillbaka. Måntro om man kanske skulle starta en facebook grupp om det? Med nog många medlemmar kanske vi kan lyckas tvinga hit han igen?
Blev hursomhelst överlycklig av att träffa honom igen. Tänk att ens kollegor betyder så mycket för en. Men de är ju faktiskt som en andra familj. Jag träffar dem på jobbet mer än vad jag träffar min sambo.... Då är det ju faktiskt bra att man tycker om dem.


Igår så hade jag en hel-halv dag med mamma och pappa. Brorsan och jag följde med dem till sjukhuset och umgicks bara familjen för ovanlighetens skull. Sjukt att umgås på ett sjukhus (haha) men för oss så har det blivit normalt. Det är bara så det är. Inte roligt men ingenting som vi kan göra något åt....

Sen så lunchade vi ihop. Riktigt mysig dag.


Nu ska jag ge mig för idag. Snabb dusch sedan dags för "Solsidan".


Trevlig fredagsmys på er!

Att jag redan längtar som fan till vi åker till Las Vegas är det väl knappast någon som tvivlar på? Men idag längtar jag om möjligt, ännu mer till vi åker dit! Jag är en person som är beroende av kickar och rädsla är någonting som kan ge enorma kickar har jag märkt vilket gör att jag bara älskar alla dödsåk, bergochdalbanor och upp-och-ner-störta-mot-en-säker-död-spash-i-asfalten karuseller som finns. Ju galnare desto bättre!

Och nu har jag hittat vad som måste ge den största kicken (Förutom fallskärmshoppning -Vilket jag SKA göra en vacker dag! av alla åkattraktioner; -The Insanity! Det är en snurr grej som hänger utanför kanten på ett högt torn! Vilken grej det skulle vara att åka den just när vi hr gift oss. (Men jag tror att jag kan glömma att jag någonsin ska lyckas få med min blivande man där!) Jag tänker då iaf åka den.

Cant wait!




Här har vi ännu ett roligt åk uppe på samma torn




Här  är ett klipp från några killar som har filmat IFRÅN Insanity, Grymt!!!





Jag känner pirret i magen redan nu!

Dagens känsla kan bäst beskrivas med ett ord på två bokstäver: A och J -AJ!!
Jag har en ny yoga video som jag kände för att prova idag. Jag tyckte som att jag redan kunde dem som jag har utan och innan så det skulle bli intressant att få göra lite andra övningar. Mmm... Så jag fixade mig en POWER yoga video, trodde inte att det skulle vara någon större skillnad, men se, där hade jag fel!!

Tanten i videon var ju helt galen!! Den mest galna ADHD-Träningsnarkomanen slash sadomachosisten som jag någonsin har sett! Fy fan... fort skulle det gå också. Gå upp i hunden, armhävning ner, stå på nacke, upp i plankan, ner i brygga, hoppa upp, stå på ett ben och böj ner, dela dig på mitten och slå dig själv med höger kroppshalva, räta ryggen, stå på tå, jalla jalla, fort stå på armarna och snabba snabba SNABBARE!!!!!!

Jag gjorde mitt bästa och var väl ungefär lika bra som ett shackproffs på hockeyträning, hängde alltså med RÄTT okej med tanke på vilken fart allting gick i och vilka skumma posér som dök upp men jag lovar att jag var döende när det var över!! Svetten rann och jag orkade inte ta mig upp från golvet på säkert 15 minuter....

Herregud vilket pass alltså.... Huhh! Om jag överlever träningsvärken som JAG VET kommer att komma efter detta så ska jag banne mig köra detta varje dag! Galen kärring i videon men jag satsar på att bli minst lika galen och böjlig jag med!


Ett och två, räta tå och cha cha cha

Jag har världens bästa tjejkompis -Malin. Om jag är på dåligt humör eller om hon är det, så ringer vi till varandra och så bråkar vi av oss ett tag. Vi svär, vi förbannar och vi grinar om så behövs. Men efter några minuters bråkande så slutar det ALLTID med att vi börjar skratta istället! Det är så underbart att ha en vän som henne.

Mitt hemska humör blev mycket bättre efter ett samtal till henne ikväll. Det behövdes bara några svordomsfyllda meningar innan vi båda började fnittra som fjortisar. Ibland så bara måste all skit man har inom sig få ventileras ut!

Tack för att du bråkar med mig gumman!

Då var helgen förbi igen. Lika bra det. Hade en hemsk dag igår då jag bara låg i soffan och grät och mådde piss. Hormonerna mina var schitzofreniska och trodde där ett tag att jag skulle klösa ögonen ur mig själv för att inte ta livet av mig. Fy fan vad jag hatar mina hormonella humörsvängningar..... Jag önskar fortfarande ond bråd död åt hela världen (jag gör inte det egentligen men mina hormoner gör mig till ett monster!) men det är aningen lättare idag än igår. Jag har spelat wii i några timmar och druckit lite kamomillte så jag kommer nog inte att strypa den första personen jag möter på vägen till min bil. Min sambo gjorde verkligen sitt bästa igår för att göra mig på bättre humör, massvis med godis, chips och annat gott, plus att han gjorde tvättstugan helt själv (igen) utan att en enda gång be mig att följa med honom. Han är så snäll mot mig, trots att han fick utstå mina hårda ord och mitt otrevliga humör! Älskar han så mycket för att han är den han är!

Vi hade kul i backen i lördags. Förutom att backarna inte var pistade alls så hade vi jätte roligt! Till kvällen hade vi planerat lite olika saker men allt sket sig så det slutade med att vi bara satt här hemma och glodde på tv. Tråkigt då ingen av oss var sugen på en hemma kväll men vad ska man göra när man inte har några pengar?!

Igår skulle vi på travet men det sket sig också... jag ville inte åka pga mitt humör.... Känner mig taskig nu men jag hade nog inte varit nå vidare sällskap endå.


Jaja. Ska väl fixa klart käket och hoppas att jag krockar lite grand påväg till jobbet idag. Fy fan vad det är jobbigt att vara såhär! Jag avskyr verkligen mig själv just nu....






  







 

Jag har ALLTID varit en snowboard tjej. Alltid! Jag älskar verkligen känslan av att störta ner i backen i hög fart, pirret jag har i magen då är helt oslagbart! Men förra året då vi var till Levi så upptäcke jag baksidorna med snowboard och för mig så började det jag älskar med att åka bräda, att minska avsevärt.... Jag har börjat tycka att det är jobbigt att hoppa och hasa sig fram där det är platt och man ej får fart (min bräda är så sliten också att knappt alls är nå glid på den överhuvudtaget), jag tyckte att det var skitjobbigt att böja sig ner hela tiden och binda loss foten för att sedan en stund senare måsta böja sig ner igen för att binda fast sig, och alla var tvungna att vänta på mig medans jag gjorde det innan de kunde åka iväg... 
Jag blev ,efter några timmar i backen , blöt och frusen om arslet efter att ha suttit på den vid minsta lilla paus i åkandet...

Ni hör ju. Det var inte många minuter jag fick njuta av utförsåkning innan det jobbiga började om igen!
Jag måste tyvärr erkänna för mig själv att min kropp helt enkelt börjar bli för gammal för snowboarding! Det är jätte tråkigt och jobbigt att erkänna det, men det är nog så. Jag är inte längre lika flexibel och pigg som jag varit tidigare. Men jag vill ju absolut inte ge upp känslan av att få åka i backen, så lösningen är att byta från bräda -till skidor! Jag ska iaf prova det, det var så länge sedan jag åkte slalom att jag knappt minns hur det är... Vem vet, det kanske är mer kul är snowboard? Vi får ju se..

Vi ska till Storklinten och åka idag. Som jag har längtat efter denna dag! Har lånat skidor och pjäxor av mamma så jag är redo att ge mitt nya liv som slalomåkare en chans! (funkar inte det så får jag ju alltid pröva telemarkskidor!)



Se upp i backen, tre hål i nacken!

Jag har spelat Wii tennis i 1 timme denna morgon och min hand är nu så skakig och ostabil att om någon skulle få för sig att skaka hand med mig idag så är risken att de får en örfil istället ganska så stor....

Men jävlar vad man får ur sig alla aggressioner när man spelar tennis!!!!

Jag har säkert nämnt tidigare att min sambo är mycket för att röra på sig och ha andra skumma grejer
för sig i sömnen. Det mest vanliga som han gör, är att "ramla". Det händer en sisådär 3-7 gånger i veckan kanske... Det sker alltid just som han är påväg att somna. Han är någonstans på gränsen till sömn och vaket tillstånd då han drömmer att han ramlar/snubblar på någonting och hans reaktion på detta är alltid densamma, Han hoppar till högt som fan, benen flyger upp i luften och armarna slår han hejvilt med runt omkring sig som om han försökte greppa efter någonting att hålla i sig i. Sen så grymtar han till och det låter ungefär som när man råkar trampa en hund på svansen.

Jag blir lika vettskrämd VARENDA GÅNG! Det har även hänt att detta har skett när Tomi har legat och hållt om mig och då blir jag nästan ner knuffad ur sängen med våldsam fart!

De första gångerna jag var med om detta så var jag påväg att rusa upp från sängen, springa till telefonen och ringa efter första bästa präst som kunde komma över omedelbart för att utföra en exorcism ritual på vad jag trodde var en besatt sambo!

Nu har jag dock blivit så pass van att jag inte längre har ett behov efter att ringa någon utan istället så frågar jag Tomi (när mitt hjärta väl har lugnat ner sig och börjat slå i normal takt igen) om han ramlade.
Mmm... Jag snubblade, brukar hans svar oftast bli och sedan så vänder han bara ryggen till och somnar lugnt om, utan en tanke på att han nästan har gett sin sängkamrat en smärre hjärtattack!


Det går vilt till i våran säng om nätterna!

Snacka om att jag har slösat bort bra drömtid inatt. Då jag tillexempel hade kunnat resa jorden runt eller hångla loss med "Frank Wagner" på copacabana så har jag istället -Stått i kö! Heeela natten. Jag vet inte ens vad jag har köat till men där stod jag. Kön ringlade sig 4 varv runt våran lilla stad och ingen visste var den gick. Men där stod vi.... Totalt meningslös dröm! Och inte kom jag fram heller....!

Tänk att man kan bli uttråkad av att sova!

Då är det illa!

Jag och tomi är vad bror min kallar för ett "modernt" par. Inte menat klädmässigt eller så... Utan mer för att vi har båda varsin bil som vi betalar för själva, En dator var , vi har delad ekonomi, han har sina pengar och jag har mina. Sen så finns det ju självklart saker som vi betalar tillsammans. Hyra, el, eventuella nya möbler och resorna som vi gör. Det tycker jag är en bra lösning för oss. Jag vill känna att jag har mina egna pengar som jag efter eget samvete gör vad jag vill med (så som jag ibland gör av med pengar på onödiga saker så är det bäst så också!).

Men... Sen så har vi upptäckt på senare tid att vi även har delad mat! Vi äter nästan aldrig samma mat. Dels för att vi jobbar så olika tider och dels för att vi nästan aldrig är sugna på samma sak. Så han köper sin egen mat (oftast korv eller ärtsoppa -Blä!) och jag köper min (oftast morotsbiffar och vegfärs -Blä!).

Idag så var jag så spyless på vegbiffar att jag bara var tvungen att få mig en flottig grillkorv. Så... Jag frågade Tomi om jag fick "låna" en korv av han. Han gick till kylen och räknade att korvarna skulle räcka och gav mig lov till att ta en av dem. Då slog det oss båda hur knäppa vi egentligen är! Vi är sambosar och "lånar" mat av varandra! Han frågade mig samma sak här om dagen... om han fick "låna" en vegschnizel av mig. 

ha ha. Det är rätt knasigt faktiskt. Men då har jag aldrig påstått att vi är som alla andra heller. Månne om vi kanske borde börja skriva våra namn på allt i kylen så att vi vet vad som är vems?!

Det är nog rätt bra endå att vi har "date night" lite då och då. Så att även vi möts vid matbordet ibland.

Delad ekonomi, delad mat -Thats the way it is!



(Tack mami & papa för att jag får låna skidorna och att ni orkade komma förbi med dem idag!)

Ibland har man skit dagar, ibland så har man bra dagar.
Andra gånger så har man däremot SKIT-BRA DAGAR!


Grattis på födelsedagen Blondie!

(Tack också Malin och Ken för äran!)

Rättelse: Jag VILL dra till fjällen!

När det är så vackert vårvinter väder ute som det är nu så kan man inte annat än längta till backarna.
Undra om man kanske skulle satsa på att ta sig i väg till helgen? Åtminstone till Pullinki om inte längre. Det är fint där. Minst ett besök i Pullinki per år är ju obligatoriskt!

Synd bara att jag är pank. Helt bararslad! Tallin resan tog mina sista mynt.... Men jag har ju faktiskt ett kreditkort gömt någonstans!!! Räknas inte det här som en akut händelse? Att vara ute i naturen och få motion borde väl vara godtagbara skäl till att få använda det avskyvärda kortet? Eller om jag nallar lite från LV resekassan? Det borde väl vara okej? Bara för den här gången....?

Nej! Får inte! men vill åka backe!!

Aja... får väl helt enkelt vänta till lönen landar på kontot....

Suck.


Att jag aldrig får som jag vill! (Det där tror jag inte ens på själv!)


Jag vill till fjällen NU, HELST IGÅR!

Sambon min fick en ny anteckning i sitt intressehäfte idag skulle jag gissa...
Imorse så tog jag på mig ett par byxor som jag inte har haft på mig på länge och blev glatt överraskad av att de kändes mindre tighta än vad de gjorde sist. Jag började därefter att klämma på mina armar och lår och insåg att min kropp faktiskt har blivit liiiite slimmare. Vilket jag givetvis ville att Tomi skulle notera också.

Jag: TOMI, Känn vilka muskler jag har fått på armarna!!!!!

(Han klämmer lite halvhjärtat på min överarm utan att ta blicken ifrån dataskärmen)

Tomi: Mmm... Wow. Värsta Arnold armen...

J: Oh oh oh, känn på mina vader, de är hårda som lycktstolpar!!!!

T: (blicken fortfarande låst på skärmen) Mmm... mmm... jätte hårda.

J: Oh oh OOOH min mage måste du bara trycka på, har fått ett sexpack ju!!!!

T: Mmm... Värsta bobybuildern är du. Mmm....

(Här har jag fattat misstankar om att min sambo varken lyssnar eller bryr sig)

J: Sen så kan jag ju hoppa ifrån en bro och dränka mig själv också?

T: Mmm... Wow... Mmm... Jätte duktig är du. Mmm...

J: FAN du älskar ju inte mig längre!!!

Sen så vänder jag mig om och klampar iväg därifrån med högljudda steg.


Tomi: ..Vad hände?...Vad tog det åt dig nudå.....??



Ibland så är det som om vi befinner oss på helt skilda planeter.

(räknas detta som en känslomässig fälla?)



The dramaqueen has left the building!

"Wait, I can explain, It´s not what it looks like!"
"Vänta, jag kan förklara, det är inte som det ser ut!"

Varför säger folk (på tv iaf) så när de har blivit tagna på bar gärning med att vara otrogna? Varför? Är det bara på film man säger så eller säger folk faktiskt så i verkliga livet också? Jag har kommit på ett gammalt ex mitt i akten en gång men ärligt talat så minns jag inte om det var någon som ville förklara något... de var mest upptagna med att  försöka skydda sina känsliga kroppsdelar från att bli sönderslagna (jag var rätt våldsam av mig när jag var yngre....).

Men jag tycker att det är väldigt komiskt att det verkar vara den obligatoriska frasen när man blir tagen på bar gärning.

-Vänta jag kan förklara, det är inte som det ser ut!

-Jasså? så ni rensar alltså inte torskfileér på ett norskt fiskeri? (?!) För det är vad det ser ut som!

------

-Wait I can explain, its not what it looks like!

-Explain what? How she suddenly started choking and you just had to do the heimlich maneuver to save her, when all of a sudden, you dropped all your clothes and she unfortunately fell and landed on your penis?!?!?!


hihi. Jag finner det komiskt iaf. Jag skäms (som johan hade sagt)!


Frukost, dusch, jobb och sen äntligen lördagsmys! T-boy somnade igår -En kvart in på filmen som vi skulle se!
Hoppas att han orkar vara vaken lite längre ikväll.


Morgonmys i sängen med varsin laptop i famnen!

Tick tack, tick tack, tick tack... TICK TACK, TICK TACK, TICK TACK.... TICKTACKTICKTACK!

Fan om inte klock h-vetet slutar ticka så förbannat högt så åker den snart ut genom rutan!!!!

Jag har lite svårt att komma på vad av allt som rör sig i mitt huvud jag ska skriva om just nu. Och när jag sitter här och tänker, funderar och försöker att välja ett ämne att hålla mig till så är det som om klockan bara tickar högre och högre för varje sekund som går!

Det är som om den säger Skynda, skynda, skiv nått, skriv nått, skynda skynda...


Så då ska jag vara trotsig och INTE skriva någonting alls!

Tack för det Ur fanskapet nu får inte alla mina 3 läsare veta vilka knäppa tankar som jag går tänker på idag!


Dumma kokko klocka!


Jag är UR-FÖRBANNAD nu!

Det slog mig idag, nyss, för 20 minuter sedan att -Jag ÄLSKAR U2!
Förut så avskydde jag dem, sen så hörde jag markus fagervall framföra en av deras låtar och jag tänkte att just den låten kanske är rätt bra endå. Sen då har kärleken sakta men säkert vuxit fram efter det...

Och idag så vaknade jag och förstod att jag faktiskt älskar dem! Nästan alla låtar med dem. Nu vill jag inget hellre än att åka och se och uppleva en konsert med dem!

Vissa saker tar det helt enkelt tid att vänja sig vid. Först avsky, sedan börjar man omedvetet att vicka huvudet med till musiken och slutligen så kommer kärleken för den. Men som man säger:

Kärlek börjar med bråk!

Hur jävla svårt livet än är så blir allting fan så mycket lättare efter ett yogapass och ett asgarv!

Följande klipp dedikerar jag till malin och kenneth och tackar för en skit rolig helg! "Thank you for the music, for singing it with me!" 

cha cha cha.

(blev mycket interna grejer nu)

Jag förstår precis vad som menas med uttrycket; det är som att dra ner en rullgardin, eller, det är som att trycka på off knappen och allting blir svart.

Jag vet hur det är när hela känslolivet bara stängs av och kopplas bort helt och hållet på loppet av en sekund. För när det händer någonting hemskt så är det precis det jag gör. Jag stänger av och kopplar bort.

Mamma ringde igår när jag var på väg hem från jobbet. Redan på hennes sätt att säga hej så förstod jag att någonting var fel....

Pappa har blivit dålig igen och måste ner till Umeå för att strålbehandlas. Igen. Det är konstigt hur snabbt man hade hunnit vänja sig vid att han var "någorlunda frisk". Man kopplar bort sig från cansern så otroligt mycket under de bra perioderna att man nästan hinner glömma bort att pappa faktiskt är kronsikt sjuk.

Det var det enda jag hörde mamma säga. Umeå. Sedan så stängde jag av. Jag hörde henne prata, men jag har ingen aning om vad hon pratade om. Jag gör så. Det är mitt försvar. Jag kopplar bort och slutar känna. Jag låtsas som om jag inget har hört och glömmer allting.

Tomi var tvungen att ringa till min pappa för att höra hur det var för att han sedan, när jag är mottaglig, ska kunna återberätta för mig om hur läget är. Jag minns verkligen ingenting och jag är helt tom på känslor.


Sedan så kan det räcka med att någon frågar hur läget är med mig för att jag ska brista. Min vägg rasar plötsligt och utan förvarning.


Hur ska vi finna styrkan att kämpa igen? Hur klarar pappa av allt det här? Hur orkar mamma kämpa varje dag? VArför är jag så jävla svag för?




VARFÖR KAN INTE CANCERN BARA LÄMNA MIN PAPPA IFRED?

Hemma igen. Vid liv dessutom. Men läget igår var KA-TA-STOF! (Det ska uttalas på samma sätt som Tony Erwing skulle ha gjort det!) Men shit vilken resa det har varit... jag har haft så roligt, garvat så mycket, ätit ännu mer och druckit alldeles för mycket. Ett åå två å tre å fyr. cha cha cha.

Men från och med nu är det aldrig mer alkohol! haha.

Ville bara meddela att jag lever och inte sitter fast i isen! Jobb nu...

Kanske bilder (har lagt upp dem på facebook redan) senare....


Ajöken!

Nu ska vi snart åka mot flygplatsen. Vi åker ner till Stockholm ikväll och ska sova hos Tomis brorsa och hans sambo en natt. Vi ska äta middag ihop ikväll och bara umgås. Imorgon så bär det av mot Tallin tillsammans med mallo och kenneth. Ska bli så kul att åka på kryssning. Jag är så gott som uppvuxen på en Finlandsfärja så jag älskar verkligen att cruisa på havet.

Så, ni får helt enkelt klara er utan några uppdateringar på bloggen fram till söndagkväll. (ni kommer knappt att märka att jag varit borta ens skulle jag gissa!) Men om någon mot all förmodan skulle drabbas av lite abstinens så kan ni ju alltid börja läsa bloggen från början igen. En liten trip down memorylane så att säga.

Nä, nu ska jag fixa mitt ansikte lite innan det blir stressigt.

Ha en bra helg allihopa!


"Leaving on a jetplane, dont know when I´ll be back again!" (söndag)


"Cockpit är ett väldigt snoppladdat ord!" (ha ha) 

Kaffe och youtube. Vilken härlig morgon jag har haft -so far. Skrattar mig svettig av alla roliga klipp jag ser.
Just idag är det Henrik Schyffert som gäller.
Tänk att det finns dem med värre Svengelska än jag! ha ha ha

And of course, You got to gillar the Swenska killar!




And min favorit. Full like a kastrull!




Ha ha så roligt, jag har ont i magen!


Humor mina vänner, humor.

T-boy håller på att packa just nu. Vilket betyder att jag vill hålla mig på ett säkert avstånd från honom. Sitter här vid köksbordet och försöker att vara så tyst som jag bara kan. För när han eller jag packar så har vi en tendens att stressa upp oss själva till tusen vilket i sin tur innebär att nerverna sitter på utsidan. Nu springer han runt som en skållad råtta, letar efter sin ryggsäck och gormar något om att hans pass är borta.

Tur att jag är ledig i morgon så att jag inte behöver packa ikväll. För om vi båda ska packa samtidigt.... ja, det kan bli en del sura miner, mycket svordommar och kanske även några tjuriga tårar (från mig!).

Så som sagt, jag sitter här i köket och gör mitt bästa för att hålla mig ur vägen.

När vi väl kommer iväg så har resfebern svalnat av något och vi kan börja njuta istället.


Bon packning my dear!

En ganska läbbig sak hände här hemma i söndags.

Jag och Tomi låg i sängen, kollade på tv och försökte som bäst att överleva bakishuvudvärksbacilluskerna som vi hade drabbats av.... då det plötsligt ringer på dörren. Vi tittar på varandra lite frågande och kommer sedan överens om att det säkert bara är en försäljare alt. predikare som det kan vara då vi inte väntar något besök. Så vi ligger kvar och ignorerar dörrklockan. Men då ringer det igen. och igen. och igen. Och sedan så börjar personen utanför att våldsamt banka på dörren, slita i dörrhandtaget och sparka i dörren!

Jag flyger upp fort som fan och får göra mitt yttersta för att inte skita ner mig. Med bafyllan som jag hade och nu ett psyko utanför dörren så var inte mina nerver eller kroppsfuntioner på topp om man säger så. Springer till dörren, tittar ut genom kikhålet och känner inte igen mannen utanför.

Han slutar helt enkelt inte heller. Han vill verkligen in. För han bankar, sliter och rycker. Jag börjar nu bli ordentligt nervös för det känns väldigt obehagligt. Tomi går till slut och öppnar dörren och frågar vad fan det är som han vill.

-Inget... får tomi till svar. -Jag skulle bara kolla läget. Fortsätter han och försöker att se in i lägenheten.

Han stinker av alkohol och tycktes även vara påverkad av någonting annat... Så min sambo ber honom att dra någonstans långt bort (censurerar lite) och stänger igen dörren.

Det är tyst i kanske 5 minuter men sedan så börjar det att ringa på dörren igen... och bankas, slitas och ryckas.

Fy fan så obehagligt det var... Han försvann efter en jävla massa om och men. Vi tog telefonen och skulle just ringa till snuten då han drog.


Undrar vad fan han ville? Scary var det iallafall.


Ett baseballträ till tomi i 30 års present kanske inte är en dålig idé?

Jag vill inte jobba idag. Jag har sån hemsk måndags ångest att jag bara vill ligga kvar under täcket hela dagen och tycka synd om mig själv. Varför går helgerna alltid så fort? Nä, då är det nästan bättre att jobba hela helgen så att man slipper ha ångest söndag/måndag.

Sen så är det ju faktiskt så att jag helt enkelt börjar att bli för gammal för att orka festa. Nu för tiden så är jag helt slut i dagarna två efter ett ordentligt kalas! För helt ärligt så känner jag mig ur form även idag...

Men roligt hade vi i lördags! Fest hos mallo & ken. Kens bror hade kommit upp från sthlm så vi skulle visa honom utelivet i lulä. Tacos åt vi och hade skit roligt! När vi väl kom ut så tror jag att jag hann med de flesta krogarna i stan. Snacka om att jag sprang ut och in och upp och ner genom hela stan. Träffade så mycket folk och hade så otroligt roligt att jag blev helt slut och somnade (läs: slocknade!) i taxin påväg hem! Tur att jag hade mina pojkar som tog hand om mig. Vad skulle jag göra utan Tomi och Johan? Huhh, så roligt det var i lördags alltså. Och många gratulationer till det kommande bröllopet fick vi också! Hade en personlig djungeltrumma på allstar som spred ordet fort! ha ha ha. Roligt.

Nä, nu ska jag duscha och försöka att bli något av en människa innan arbete...


  



P.S kära blogg, Jag shoppade INGA nya kläder i helgen! och jag överlevde!