piiano

När jag för en stund sedan hade avslutat samma Yoga program som jag har kört varje dag i 2 månader nu och skulle till att äta samma frukost som jag ätit nästan varje dag i 2 månader så slog den plötsligt till. Utan förvarning så var den här igen. Rastlösheten. Äventyrslusten. Uttråkningen. Insikten om att jag har fastnat i alldeles för många rutiner igen. Efter en titt på datumet så förstod jag varför. Det är 3 månader sedan vi senast var ute och reste.... 3 månader sedan Rom....

Det slår aldrig fel. Var tredje månad så sker det. Jag kan nästan ställa klockan efter den!

och när raslösheten väl har slagit till så finns det ingenting annat som botar den förutom en resa. Lång eller kort spelar mindre roll, så länge jag tar mig iväg! Annars så leder det till nedstämdhet och deprission....

Jag är en raslös själ som inte klarar av att göra samma sak eller vara på samma ställe för länge... Vardagsflykter är vad jag lever för. Det är där jag får mina kickar och min livsglädje.

Men som tur är så åker vi på kryssning till Tallin nästa helg så att jag får stilla min rastlöshet lite. I tre månader framöver iaf!


Vill åka nu - helst igår!