piiano

i 20 års tid nu så har jag kämpat med en sak. Jag har slitit mitt hår och blod, svett och tårar har spillts över detta mer gånger än vad jag vill minnas. Hur många svordommar som har svurits i ren frustration över detta vågar jag knappt tänka på. Men det är mitt livs uppdrag. Ingenting kan stoppa mig från att nå målet, om det så ska ta mig 5 gånger 20 år till att komma dit! Men jag ger inte upp...

My mission in life? Jag bara SKA lära mig att Busvissla!

Det som en gång började som en oskyldig barnlek, har nu övergått till någonting som är farligt likt en galen besatthet!

Men fan ta detta, om jag så ska måsta sitta 100 år till med två fingrar upp i gommen får det så vara.

Innan jag dör så ska jag ha lyckats med det! Ni förstår inte hur jag har kämpat och slitit...

Igår tyckte jag att Erik var så bra i idol att jag bara var tvungen till att busvissla, men ut kom bara ett fjuttigt litet luftdrag som lät pjuff så lågt att det nästan inte uppfattades som ett ljud. Jag svor och jag gnällde likt en missnöjd liten skolflicka, men inget av det hjälpte. Jag misslyckades än en gång....


Tomi bara skrattade. Tydligen så ser jag sjukt rolig ut då jag försöker busvissla. Kul att någon har roligt åt det iallafall! (jag ska be tompa filma nästa gång så får vi alla se) Själv finner jag det inte roande, bara frustrerande!


JAG VILL KUNNA BUSVISSLA!!!!!!