Och när vi var klara där så kom tomi och hämtade oss och såg till att vi alla kom hem ordentligt. Och så otroligt glad i hågen som jag var så ville jag ju givetvis babbla av mig om hur rolig kvällen var, mmm, så jag berättade det för tomi. Jag berättade om kvällen när vi satt i bilen på väg hem, och jag berättade återigen om kvällen när vi gick hem från garaget (som för övrigt var en 3 gånger längre promenad än vanligt iom att jag sicksackade fram & tillbaka hela vägen, hade väldigt svårt att gå rakt igår kväll, vet inte riktigt vad det berodde på, host host) , och när vi kom hem så ville jag berätta för tomi om vilken rolig kväll vi hade haft så då började jag berätta om den för han, sen skulle jag äta, och tompa satt och övervakade mig för att jag inte skulle ramla av stolen, så då trodde jag att han ville höra om hur min kväll hade varit, så jag började berätta för honom om min kväll. När jag en halvtimme senare hade ätit klart så ville jag duscha, men det fick jag verkligen inte göra för tomi eftersom han trodde att risken att jag skulle trilla och slå ihjäl mig i duschen var enorm så han drog mig helt enkelt till sovrummet, klädde av mig och fixade vatten och en hink brevid sängen ifall jag skulle bli dålig på natten. Och det tolkade jag som att han helt enkelt undrade hur min kväll hade varit, och jag ville ju inte vara otrevlig, så jag började helt enkelt mala på om hur himla roligt vi hade haft det och vad vi hade gjort och vad den och den hade sagt..... Sedan hade jag mitt i en mening helt plötsligt bara vänt ryggen till honom och börjat snarka HÖGT......
Herregud, stackars tomi. Att han stod ut alltså. Och inte ett otrevligt ord sa han utan han bara lyssnade på mitt fylle babbel. Mitt upprepande fyllebabbel. hahah. Igår var det riktigt illa alltså. Jag brukar inte bli sådär jobbig och framför allt inte sådär full vanligtvis.... Undrar om det kan ha att göra med att jag dietat hela veckan? eller så är det bara så att jag helt enkelt bara drack för mycket? kan nog vara så. Men att han pallade tomi alltså. Jag frågade honom idag om varför han satt uppe och lyssnade på mig så länge som han gjorde, och så sa han det att han hade varit så orolig över mig och att han var rädd att jag skulle ramla och skada mig. Han är så omtänksam tomi. Och han måste verkligen älska mig!
Det vart som ni märker, lite väl mycket igår. och det har jag verkligen fått betala för idag... har känt mig mer död än levande, dock så står jag fast vid att det faktiskt var värt det!
Och det var så härligt att jag, emma och Gisella fick ha så kul ihop igen.
Nu Ska jag sova. Jobb imorn.
Helt galet roligt kväll. Undrar om tomi orkar läsa detta inlägg? känns som att han evetuellt kan vara gode less på allt som har med gårdagen att göra! Hahaha, så tokigt det kan bli.
God natt!
