piiano

Tidigt i lördagsmorse så blev jag väckt av att det brutalt och upprepat rings på dörrklockan. Det ekar och låter så högt att jag flög upp ur sängen i tron om att krig har brytit ut i våran lilla lugna stad. Jag öppnar dörren och till min förvåning (och stora rädsla måste tilläggas) så står där 3 utav mina bästa vänner och genast börjar de fotografera och krama den skräckslagna, så yrväckta att ögonen fortfarande inte öppnats, och vädligt kissnödig tjejen som just väldigt irriterat öppnat dörren för dem. En champagneflaska öppnas proffesionelt av en av tjejerna och plötsligt klockan före-gud-himself-har-hunnit-vakna så sitter jag där med ett glas bubbel och order om att dricka, Dricka -DRICKA! Två tjejer börjar packa en väska åt mig (jag fick ju bara glömma att jag skulle få bestämma vad jag skulle ha med mig what so ever!) och några minuter (och en kisspaus som jag fick muta mig till att få ta) senare så drar de iväg med mig.  -Min Straffhippa har just börjat!



Med tiara på huvudet och dricksglas i hand så hoppar jag in i en fin Audi och körs till Stadshotellet där vi även möter upp några tjejer till och sedan så visas vi in i ett eget rum (Förstår att de inte vill ha oss där bland andra människor!hihi) där vi ska få avnjuta en härlig hotellfrukost. Jag äter allt jag orkar och dricker juice, kaffe och ÄNNU massa mer champagne. Fortfarande så är det såpass tidigt att inte ens tupparna på bodgården har galt ännu. (jo, jag överdriver lite)
Jag får höra att jag babblar och pratar ovanligt mycket, även för att vara jag... Men då kan jag erkänna också -jag har aldrig varit så nervös för vad som skall komma att ske, i hela mitt liv!!



Efter en amazing frukost och en härlig morgonbajsning på en fin toalett så drar tjejerna med mig till Lindex där de köps porriga underkläder till mig. Efter det så tas jag till Kicks där jag blir fint sminkad och får mitt toviga hår plattat. När mitt morgonutseénde väl är som bortblåst så åker vi iväg till en studio där jag med många skratt och mycket fnitter och ännu mera grova skämt (från oss tjejer!!) blir fotograferad av en väldigt generad kille. (Vi blev ganska rappa i mun där ett tag och jag som ännu inte hade sluta babbla i blindo hade ett konstant flöde av grodor som hoppade ur min käft!) 

  
   

Efter denna härliga skrattfest (och för en tjej med mitt ego, en perfekt egoboost!) så försvann en del av sällskapet medans dem som var kvar tog mig ut på en liten stadsvandring. Vi gick in på en sportsbar, vilade oss lite, drack en öl och väntade på hämtning. Som när den kom, visade sig alltså vara en färdtjänstbuss. Så otroligt passande att ha på en möhippa kan jag tala om för er!

  

  

Vi åkte hem till en av tjejerna där några av dem redan väntade och hade dukat upp fint med chips, godis, ostar, kex och annat gott. Vi åt, skrattade, drack och skrattade lite mer. Sen sjöng vi oss hesa med singstar medans maten gjordes. Sen åt vi gott och festade glatt fram mot midnatt då vi åkte ut på krogen där vi dansade oss svettiga! Jag mötte min man där och vi ställde oss i ett hörn och hånglade som om vi vore två unga, kåta, nykära högstadieelever! Sen dansande jag vidare med tjejerna, drack vatten, tafsade på min make, dansade, klunkade vatten, hånglade upp min karl, skrattade och till sist... blev trött, insåg att jag började dricka vatten lite fööör sent (borde ha börjat med det typ, 2 vodka rebull tidigare!) och gick ut från krogen, åt korv och mos på statoil och sedan... hem och stupade i säng!

  
  






Jag hade så roligt från början till slutet. Jag vill tacka alla tjejer (och Johan såklart!) för den fantastiska dagen som ni hade fixat för mig. Ni är guld värda och jag är mer än rörd för allt.

Tack ska ni återigen ha. Jag älskar er!

Jag har dejtat nog mycket i mitt 28 åriga liv för att ha testat på många olika typer av killar. Allt från blyga nördar som blir generade av att se trosor på Lindex, till hårdhudade badguys som inte skulle kunna vara trogna om deras liv så hängde på det. Och alla de olika sorterna där emellan. Jag har sett mig omkring nog mycket för att veta vad jag sökte efter. För mig så var det en självklarhet att slå mig till ro med en snäll kille som har respekt för kvinnor. En dålig kille gifter man sig helt enkelt inte med. De leker man av sig sina vilda år med. Jag tycker mig ha så pass mycket erfarenhet att jag på 3 mils avstånd kan "lukta" mig till "badguys" och de intresserar mig inte för fem öre längre.
Och att det verkar finnas mer skithögar än diamanter där ute kan nog många tjejer hålla med om. Söker man efter dem så hittar man dem sällan/aldrig på krogen. Och för det mesta så är det som om de inte finns alls, utan har blivit som uppslukade av jorden. Kanske är det så att fler och fler killar väljer att bli "Bad" än "Good" med tanke på vilken sida de får se av tjejerna. För du beter sig inte likadant mot en Stadig pojkvän som du beter dig mot ett ragg.
Jag ska försöka förklara vad jag menar... Denna sida menar jag att killarna får se av oss tjejer:

Bad Guys: (kortvariga relationer, förälskelser eller one-five night stands)
Tjejen har alltid sina fina, sexiga, dyra och matchande underkläder. Benen och bikinilinjen är alltid perfekt rakade/vaxade. Tjejer bajsar aldrig med dem i närheten. Av någon anledning så är sminket perfekt påsatt och andedräkten fräsh som en blommig äng även om de just har vaknat (Våran hemlighet är att vi kliver upp liiite före dem för att göra oss i ordning och sedan kryper tillbaka ner i sängen). Tjejen klagar sällan om pms, det kan t.om vara så att tjejen inte verkar ha mens överhuvudtaget för detta märker han aldrig av. Hon är alltid pigg, glad och superkåt. Hon klagar inte om han väljer sina vänner, sportkvällar och suparrundor framför henne (The secret? Vi gråter och klagar till våra vänner istället). Helt enkelt så är tjejen perfekt. Tills han ser träffar en annan sådan på krogen... Men varför då inte ha två "perfekta" tjejer? Eller tre... eller när det endå går så bra, varför inte då även en fjärde??

Good Guys: (Långvariga relationer, killar man älskar och gifter sig med)
Tjejen verkar bara äga stora, urtvättade farmorstrosor. Behån och trosan är sällan av samma färg. Hon går ofta hemma utan smink och håret är slarvigt uppsatt i en "Britney Spears" tofs. Benen/bikinilinjen..är det meningen att de ska vara rakade??? Hon kissar med öppen dörr och är inte blyg för att berätta att hon är skitnödig. Kåt verkar vara ett ord som inte hon vet vad det betyder, utan det enda som existerar är gosa, mysa och killa henne i håret/på ryggen. Tjejen verkar ofta ha huvudvärk och andra olika slags krämpor och plågor. Mens verkar hon ha hela tiden och skickar ständigt ut killen för att köpa tamponger och bindor. Pms och humörsvängningar hör till vardagen. Och nåde killen om han skulle välja polarna framför henne mer än vid tillfällen som han har fått dispans för! Sport får heller inte ses på tvn om Desperate-gregs-vampire-home makeover-idol eller vad som helst annat visas just då. Men han är henne trogen. Varför? För att han avgudar henne och skulle aldrig någonsin vilja såra henne!

Bad guys får låna vårat yttre ett tag. Good guys får våra hjärtan för evigt.

Snälla killar gifter man sig med, dåliga killar är bara tidsfördriv.



(Som vanligt så ska mina inlägg tas med en enorm skopa salt)

Igår hade jag en "sån" där dag. Ni vet, en sån där dag där allt bara går sååå fel... Från det att man vaknar till då du går och lägger dig igen. Jag vaknade 40 minuter före jag skulle börja jobba, så jag hann varken tvätta ansiktet, skita, äta frukost, laga lunchlåda eller öppna ögonen ordentligt. Jag hann bara dra på mig byxorna och åka iväg, superstressad såklart.

Gud så trött jag är idag... Är nog fortfarande lite sliten efter lördagens kalasigheter. Jag har kommit upp i den åldern att jag inte längre kan festa hela nätterna igenom och endå vara pigg, fräsh och hurtig dagen efter. Nej nej. Dem dagarna är förbi. Numera är det så att om jag festar lite grand, så får jag betala för det i flera dagar efteråt! Kroppen orkar helt enkelt inte med längre. Så om jag säger "Aldrig mer alkohol" och verkligen menar det just nu... Tror ni på mig då? Nä, trodde väl knappt det själv... Det är konstigt det där hur fort man glömmer bort vad bakfylla är efter att man väl ha rett sig från den.

Aja. Its the price you pay...
Hade hur som helst en riktigt rolig födelsedag. Middagen var hur god som helst. Lyxigt kändes det också. "Problemet" var bara att vi hade för mycket pengar på presentkorten som vi fått.. och då de inte fick ge oss några pengar tillbaka så hade vi inget annat val än att dricka upp kvarvarande summa. (Valuta för pengarna, right?!) Vilket var en hel del. Så, när vi väl kom ut från restaurangen och mötte upp våra vänner där utanför så var vi redan då ganska fnittriga och berusade. Och så bar det av mot krogen...

Huhh, kan lova att promenaden hem gick ganska så vingligt till. Men vi hade roligt och även om dagen efter inte var oss nådig så vill jag endå påstå att det var värt det!

Tack mina vänner för en rolig födelsedag!

..I'm gonna party like it's my birthday"

Jag fyller år idag! Och som vanligt när det är min födelsedag så kan jag inte sova, utan vaknar av mig själv i ottan. Jag sov trots det förbaskat gott inatt, på min nya kudde. Jepp, jag fick "gravid-kudden" som jag önskade mig av min käre make. Jag fick den 2 minuter efter att klockan hade slagit 12 inatt.
Jag ser fram emot att få fira min 28 års dag. Trots att det yttre mer börjar likna kärring än ungdom, så känner jag mig som ett barn inombords idag. Alldeles pirrig och glad.

Dagen ska firas med mensvärk, smärtstillande, smör och arga samtal till myndigheter!
Närå... inte riktigt. Utan med hotellfrukost (Typ..bäst!) nu på morgonen. Det ser jag fram emot mycket. Sen ska jag jobba med systrarna Forsberg, det ser jag framemot mye. Och efter det så har jag och babe bokat bord på Cooks krog. Tydligen ska maten där vara dyr och väldigt god. Har aldrig ätit där men velat det länge. Det ser jag framemot massor. Efter det så ska jag träffa "gäng-hänget" på bishop där vi ska ta några födelsedags drinkar ihop. Det ser jag fram emot jätte mycket.

Hela dagen ser jag alltså fram emot Jätte-Massor-Mycket-Bauta-Mega-Ultra-Superduper-MEST, om jag inte sa det tidigare alltså. Vill ju inte att ni missar att jag ser fram emot min dag.

Nä, ut och iväg för att börja firandet!



Det var kärlek vid första överkastet för mig och min nya, sköna kudde. Förstår inte hur jag någonsin har kunnat sova utan den! På bilden ser den inte så speciell ut, men tro mig, det är den! -Freakin-Love-It!-

Om jag vore en sak, så skulle jag utan tvekan vara en Lågenergilampa.
Köper du mig (känslomässigt, ej prostitution) så kostar jag mer än alla andra. Men jag är billig i drift så i längden så tjänar du på att investera i mig. Det kan ta en stund att starta igång mig, men när jag väl skiner så skiner jag länge. Och även om jag inte är den starkast lysande lampan så ger jag dig det sken du behöver. Och då jag håller 6-15 gånger längre än andra modeller, så kommer du inte att behöva byta ut mig på läääänge.


Jag är låg på energi idag så jag var tvungen att dikta ihop lite självpepp kände jag. hi.hi.hi. Allt negativt behöver inte vara dåligt så att säga...

1.Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg.
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et.
4. Gör likadant på varje fråga.

 
1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Tack så jätte mycket.

2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Vilka färger har du på inredningen hemma?

3. Vad är de första du säger när en kompis blir påkörd av en buss?
Hej, Glöm inte din blodgivning den....

4. Vilket sms blev du mest berörd av?
Vi kan väl slå en signal om det är så att vi far ut

5. Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Hei superdame, Vi må ikke glemme å huske på hverandre!

6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Lite kort varsel, ja.

7. Vilka ord skulle du säga till gud om du trodde på honom?
Du har en matchbonus om 150% som väntar på ditt casinokonto hos Betway!

8. Vad vill du höra mest av allt?
....har bett mig föra över pengar till dig, så jag behöver ditt kontonummer.

9. Vad skulle du säga om du fick MVG i allt?
Ringer sen när hästarna har sprungit klart.

10. Din romantiska replik?
Vet du vad det är för skillnad på Therese och Nalle Puh???

11. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Tack haha fett kallt ska hämta hunden nu


Hihi. Lite sådär halvroligt när man som jag, har alldeles för lite att göra.

I alla tider så har det funnits kända radarpar. Helan & Halvan. Piff & Puff. Fredrik & Filip. Ronny & Ragge. Gynning & Berg. Ben Affleck och Matt Damon, för att nämna några.
Nu finns det ett nytt, numero uno radarpar; Blondie & Nousi!

Hon är mitt redbull i vodkan och jag är hennes Ben i ...& Jerrys. 
När hon är sjuk så har jag samma symptom, när jag är skengravid så mår hon också illa. När hon tänker så tänker jag, när jag fattar nada så fattar hon noll. Vi är varandras Yin & Yang.

Att vi även ser ut som en modern (och kvinnlig) tappning av "Helan & Halvan" (hon är lång och smal, jag är kort och valrossig) gör oss bara ännu mera radar..igare.

Hon är min ena hjärnhalva, jag är hennes andra lunga. Hennes humor är lika låg som min.

Blondie, detta inlägg är en hyllning till dig. Du får mig alltid att skratta och du är helt enkelt bäst!




Blondie och Nousi, lägg de namnen på minnet.

Här om kvällen så hade vi filmkväll jag och maken. Jag satt upp i soffan och tompa låg ner, med huvudet i mitt knä. Vi låg där i lugnan ro, jag killade honom i håret och allt var lugnt och mysigt. Tills Tomi helt plötsligt och absolut från ingenstans får spasmer i hela kroppen, sparkar med benen och viftar som en sinnesgalning med armarna och skriker "-AAAAAAHHHHHHH!!!!!"
Jag blir förstås livrädd, hoppar längst in i hörnet på soffan, beväpnar mig med fjärrkontrollen för att skydda mitt liv samtidigt som jag också börjar skrika "-AAAAAAAHHHHH!!!!!"

Några skräckslagna sekunder hinner passera innan Tomi har satt sig upp och samlat sig nog för att analysera vad som just hänt.

T: -Ojdå... jag trodde att jag ramlade. Jag måste visst ha somnat till.

Jag sitter fortfarande i soffhörnet, håller fjärrkontrollen som en kniv riktad mot maken och med hjärtat i halsen andas jag lika häftigt som om jag just kört ett hårt spinningpass.

Jag: -NO SHIT SHERLOCK! YOU THINK?!?!!? Du höll på att skrämma ihjäl mig på riktigt!!!!

T: -Förlåt... Give me a kiss!

J: -Rör...mig...inte...jag...är...rädd!

T: -Du kan väl åtminstone lägga ner fjärrkontrollen så att du inte skadar någon?

J: -ALDRIG!


Jaa.. jag kan då inte direkt påstå att våra filmkvällar är tråkiga och händelselösa.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen;
Just another night(mare) at our place!

Tänk så mycket man kan åstakomma på en förmiddag om man bara kliver upp i tid! Jag börjar jobba klockan 1 idag och vanligtvis så hinner jag knappt kliva upp ur sängen och klä på mig utan det är sista sekunden, stress, stress, stress till jobbet. Denna vecka så jobbar både jag och tompa kväll, vilket betyder att vi faktiskt hinner umgås med varandra i några timmar per dag, tillskillnad från andra veckor då vi jobbar olika pass... Hur som haver, vi klev upp tidigt idag (tänker inte säga när, för morgonpigga männsikor skulle endå anse att halva dagen redan hade gått. Tsss.), låg och drog oss i sängen ett tag, kollade lite morgon tv och klev sedan upp och begav oss ut på en liten stadsvandring.

Apotek, mathandling och frukost på Winerhörnan. Hur mysigt som helst. Det är trevligt att man får umgås med sin make lite då och då också.

Det här borde jag göra till en vana. Att kliva upp tidigt alltså. Men tror jag på fullaste allvar att jag kommer att ändra min livsstil och bli en morgonmänniska? Nej. Absolut inte. För hur trevligt det än må vara så kan jag inte komma ifrån det faktum; Att jag är en morgontrött människa som kan att snooza guinness-rekordbok-noterbart många gånger!

Tyvärr så hör alltså denna fina morgon till ovanligheterna..

Nä nu jävlar ska jag börja blogga igen. MINST ett inlägg om dagen! För det är ju faktiskt så att ju mer jag skriver, desto mer skriver jag. 1 plus 1 vet ni. (Matte snillet talar ut) Märker det att om jag inte har skrivit på ett tag så blir det bara blankt när jag väl försöker att börja igen. Skriver jag ofta så är det som om fantasin börjar flöda och mina mörkaste, mest sinnesjuka tankar kommer fram.

So, im kicking myself in the behind och lovar (tills skrivtorkan återigen slår till) att ni mina trogna följeslagare ska få rykande färska inlägg, varje dag! (Tyvärr med få bilder.. som inlägget tidigare förklarar)

...in a material world"

Jag skulle verkligen behöva investera pengar i en kamera. En bra kamera. En som jag inte hittar fel på efter 1 vecka, ledsnar på efter 1 månad och kastar sönder med flit efter 1 år. Jag brukar vara duktig på att ta bilder i vanliga fall men nu har jag varit utan en duglig kamera ett bra tag så det har tyvärr blivit sämre med det... Jag kan redan se svårigheterna med att få i hop en 2011 årskrönika i januari nästa år...

Problemet är bara att jag har blivit en snåljävel på senare år och är alldeles för "tight-fisted" för att lägga ut en lite större summa dineros på en kamera som jag faktiskt skulle vara nöjd med i några år framöver.

Min iphone4 kan mycket, men bilder.... nää, det är den inge vidare bra på.

Jaja, dagens materiella bekymmer i dagens materiella värld.

Jag har ingen bra dag idag. Jag är så frutansvärt frustrerad över att jag inte blir med barn... Jag orkar snart inte mer utan kommer att bryta ihop på riktigt känns det som. Och jag är så leds på alla dåliga "pepptalks" som folk ska dela med sig av. "-Nämen, det är ju bara att knulla så blir det barn ju." (Wow, vilket geni du är!) "-Du mååååste slappna aaaaaav och tänka på annaaaat" (Jo, och hur f-n tror ni att det ska gå till? Det går ju för fan inte att tänka på annat!!) "-Men ååå kära lilla du, så bråttom är det väl inte ännu? Jaaaaag var typ 40 när jag fick mitt första barn. koncentrera dig på karriären istället" (jo tjena, vilken karriär? Jag jobbar för mycket som det är nu och jag har då ingen karriär..Nu trackar du mig för att jag är dum också?!.) Eller tvärtom "-Ojdå... har du inga barn ÄN? och du är..? 27?!?!? Men shit, du börjar ju närma dig deadline, man vill ju inte vara fö-ör gammal innan man får alla sina 63 barn, jag skulle aldrig kunna vänta sådär länge som du, huja. Du borde nog stressa på lite" (Ja, jag har fått höra detta mer än en gång och sådana gånger så är det verkligen tur att vi i sverige inte får bära vapen på oss.)
"-Jahaja, ni är ett sådant där själviskt par som bara tänker på er själva. Passar inte barn in i eeeeran fiiiina livstil? Hur kan man resa sådär mycket, jag skulle aldrig göra det. Jag har inte varit utanför Sverige någonsin och seeee så bra jag har haft det..." (jadi, jadi jada blaha blaha blahaaaa)

Jag skojar inte (överdriver kanske aningen med ålder och antal barn), precis såhär okänsliga kan människor vara. Jag vet redan att jag är en värdelös kvinna som inte ens kan bli med barn, jag vet det utan att andra påpekar det för mig. Viljan att skaffa barn har inte någonting med ålder att göra. Vissa är "natural born mothers" redan i ung ålder medans andra, tar en tid på sig att komma fram dit... Man ska väl inte skaffa barn förrän man är redo för det?!
Förstår bara inte hur vissa kan vara så fittiga. Jag har det nog jobbigt som det är och ingen verkar förstå vad jag går igenom...

De enda som jag vill bli "peppad" är folk som förstår hur jag mår, som har gått igenom samma sak själva eller såndana som bara vill en väl. Alla otrevliga, elaka besserwissrar får gärna hålla käften!

Jag vill bara bort ifrån allt just nu...

Blogg "piiano" fyller 2 år idag. Förra året på 1 årsdagen så gjorde jag en liten årskrönika och eftersom detta blev en ENOOOORM (låt mig få låtsas lite iaf) succé så tänkte jag göra samma sak iår. Mitt (blogg)år i bilder och några rader text. 2010 var för mig det värsta året i hela mitt liv som avslutades med de lyckligaste veckorna någonsin så bered er på att det inte blir allt för överdrivet glatt...

Mitt 2010:

Januari: Jag fyllde 27 år. Blev besatt av wii fit. Åkte till ikea för storshopping med pappa,mamma och Tomi. På jobbet hade vi avslutningsfest för julpersonalen.

   

Februari: Jag och Tomi bestämde oss för att vi ska gifta oss i Las Vegas detta år. Så resan bokades och det planerades en hel del. Hade några otroligt vackra vinterdagar så det blev mycket promenerande på isen. Jocke, våran solstråle på jobbet slutade och flyttade ner till södra sverige och vi saknar honom än idag!! Fest hos malin & kenneth.

   

Mars: Min blivande make Tomi fyller jämt. 30 år. Det firades med en Tallinkryssning (samma dag som en massa andra kryssningsfartyg hade fastnat i isen) tillsammans med malin och kenneth. Sov hos tomis bror markus och hans katharina en natt också. Jag överger snowboarden och börjar åka slalom istället. Min pappa börjar bli sämre och sämre. Skelletet börjar trasas sönder mer och mer, tumörer växer överallt... Läkarna börjar låta mindre optimistiska och då jag, mamma och bror följer med på ett läkarbesök med pappa så får jag för första gången höra att det kanske inte finns så många fler behandlingsalternativ kvar. Min oförstörbara pappa håller på att gå sönder... Cancern håller på att vinna.

   


April: Påsk. Fest med vännerna. Umgicks annars mest med familj och vänner så mycket jag kunde. Jag var ganska ledsen och nere en största delen av månaden. Jag började förstå att jag verkligen skulle kunna förlora min pappa. Den som får mig att orka le är Therese på jobbet. Våra kvällar på jobbet ger mig energin jag behöver. Hon får mig att skratta och "skokloster" skämtet föds. (legen-wait for it-dary)



Maj: Jag köper "kangoo-jumps". Hoppskor som är galet kul att studsa omkring i. I början av månaden så får Våran älskade hund Rajsan somna i den sista vilan, hon har så svår allergi och exem.. och eftersom jag känslomässigt binder mig så till djur så tar jag detta hårt. Min älskade lilla Rajsan. Den 23:maj så får vi veta att pappa inte har länge kvar att leva utan kan dö när som helst. Jag och mina syskon släpper våra liv och flyttar till kalix för att få vara med pappa på sjukhuset hans sista tid... 25:maj; Mor och far gifter sig i sjukhuskapellet och det var det vackraste men samtidigt det sorligaste som någon av oss någonsin har varit med om. Den 28:maj får pappa komma hem till Töre för att få vara hemma sina sista dagar i livet. Mor, jag, mina syskon och Tomi sköter om honom. Mina syskon, tomi, kusin Kristiina och jag gör upp skift så att alltid någon av oss är vid hans sida, dygnet runt. Pappa är alldeles för svag för att göra någonting själv, men ni ska endå veta att buspappa ibland kunde få energi ryck och smita utomhus (vilket var farligt ifall han skulle ramla och slå sig, om han började blöda så skulle det inte sluta!) om vi inte hade ögonen på honom 24/7. Han skämtade (med oss) in i det sista. Tomi pendlar mellan sitt arbete och töre, vi andra är där hela tiden för att få vara med pappa så mycket som möjligt.







Juni: Pappa försökte vara med oss så länge som möjligt. Han ville försöka spela kort med oss trots att han inte orkade hålla i korten, han ville äta soppa med oss trots att skeden var för tung för honom. Han försökte och han var så tapper. 3 dagar före han gick bort så fick han lunginflamation och efter det så var han okontaktbar... Klockan 09:22 den 8:e juni (dagen före sin födelsedag) så somnade pappa in. Han kämpade så hårt emot och vägrade att ge upp. Men trots sin enorma livslust och sitt positiva sätt och underbara personlighet så förlorade han alltså tillslut i kampen mot cancern... Min värld rasade samman... Hade det inte varit för Tomi och mina syskon så hade jag gett upp där och då jag med. Min älskade pappa... Jag var så pappig av mig hela mitt liv och det gör så ont i hela mig att ha förlorat honom. Min idol. Min pappa. Jag minns ingenting av resten av månaden förutom slutet av juni då pappas begravning var. Samma präst som vigde han och mamma höll i den och samma musiker som sjöng "yesturday" på bröllopet sjöng även han på begravningen.





Juli: Började dåligt. Sörjer och har svårt att gå vidare med livet. Jag får missfall och både jag och Tomi tar detta hårt.. Våran familj råkar ut för ännu en hemskhet utöver det... Jag får dock annat att tänka på och får ta en paus i all elände och sorg då vi kidnappar Malin och har en möhippa för henne. Veckan därpå, i slutet av juli så är det dags för Malin och Kenneths bröllop, där jag och Linea är brudtärnor.





Augusti: Försöker att finna tillbaka till livet igen efter dödens sommar. Sörjer Pappa, baby och Rajsan. Åker på en öroninlamation och trumhinnan spricker = Halv döv i flera veckor. 2 månader kvar till USA så det planeras och bokas för fullt. En månad som annars går omärkt förbi. Jag jobbar mycket och lunkar mest på hemma i mina isbjörnstofflor.



September: Vi säljer/kastar nästan alla våra gamla möbler, köper nytt och packar för fullt. Det blir många resor till Ikea för att köpa en helt ny inredning. Vi lämnar porsön och flyttar in till stan. Jag hittar den perfekta bröllopsklänningen och vi stressar mycket med att fixa iordning alla papper som behövs till bröllopet och den stora resan. Alliansen vinner valet och SD röstas in i rikstan (skandal!). Jag och Tomi gick på bio och såg "Resident evil-afterlife" i 3-D.

  

Oktober: Den roligaste och finaste månaden i mitt liv. Jag och Tomi åker till Las Vegas och blir man och hustru. Jag och mitt livs stora kärlek säger gladeligen JA till varandra. Bröllopet hölls på "The Elvis Chapell" där The King himself vigde oss och alla våra nära och kära här hemma såg detta live via nätet. Vi hade så roligt i LV och några dagar efter vigseln så hyrde vi bil och körde till Los Angeles för "honeymoon". Det var en obeskrivlig resa och vi har så roligt att även om vi en dag blir senila så skulle vi inte kunna glömma det. När vi kom hem igen så hade mamma fixat en bröllopsfest åt oss i Malin och Kenneths restaurant där självaste Eilert Pilarm var och underhöll och sjöng för oss. En riktigt rolig kväll hade vi.



  

November:  Njuter av livet som nygift. Lever på minnena från våran resa. På jobbet börjar julruschen att komma igång så det är mest där jag är. Joel fyller år och vi har fest för honom hemma hos oss. Återfinner en gammal vän som jag tappat kontakten med. Hon har varit saknad! Jag köper en iphone4!

 

December: Stress på jobbet, mycket att göra. Jag, Emma och Gisella har tjejkväll och går på Magnus Betnérs show. Syrran och systerdottern har gemensam 60 års kalas för syster fyller 40 och Marri fyller 20. Julen firas hos svärföräldrarna. Juldagen så har Malin och Kenneth fest för sina vänner då de strax därpå åker på bröllopsresa till New York/Mexico. Annandagen åker vi till Töre och myser med syskonbarnen och familj. Nyår firas med några kompisar hemma hos oss.



Januari 2011: Ja... Hittills så har jag inte gjort så mycket annat än jobbat och varit sjuk. Äter antibiotika och blir bättre för var dag.
Fyller år om 11 dagar och hoppas på att bli med bäbis till då. Det hade varit den perfekta presenten...


Hoppas att mitt 2011 blir bättre än vad mesta delen av 2010 var.

Det var då alltså 2010 årkröninkan.

Tack för att jag fick dela med mig av mitt år till er.

December, jul, mellandagar, nyår och alla jäkla kläm och känn dagar som har varit därefter har inneburit fester, middagar, myspys-nu-kramas-vi-och-äter-oss-tjocka-på-slisk-till-nån-mysig-film-med-våra-feta-arslen-parkerade-i-soffan och 100 andra ypperliga orsaker och tillfällen till att få äta fet mat och godsaker...

Jag har blivit tjock. En klädstorlek tjockare. Det spelar ingen roll hur mycket folk än ljuger för mig, jooo, jag har blivit FET tillochmed!! Igen!

Nu banne mig ska jag bli, inte modellsmal, men åtminstone liiiiite mindre. Jag känner mig så flobbig och vidrig när jag går och bär på dessa extra kilon. Dubbelhakan känns så stor att jag har svårt att vrida på huvudet ordentligt!

Nu börjar mitt nya liv!!!

Men jag såg just att vi har slut bröd så det blir att jag måste äta gårdagens pizza till frukost....

Vilken bra start. Och vilken fantastisk karaktär!!!


Ohboy......

Julen har passerat. Det betyder att julruschen på jobbet också har passerat. Det betyder i sin tur att jag inte längre jobbar som om det inte fanns någon morgondag utan istället blir det lugnare och lugnare ju längre in i januari vi kommer. Och det i sin tur betyder att jag har tid för att tänka på annat än just... jobb. Så, hej igen bloggen, nu har jag tid för dig igen. Nog för att jag älskar är det är mycket på arbetet men det kan vara skönt att dra ner på tempot för en stund och bara andas.

Jag fick fina saker i julklapp. Alldeles för fina. Och alldeles för mycket saker. Men jag är tacksam. Tyvärr så fick jag inte det enda som jag verkligen önskade mig och ville ha. En bebis.

Men men.. jag fyller ju år snart så kanske kan jag få det då? (Tooomiiiiii!)

På tal om presenter och bebisar. Eftersom det bara är Tompa som kan ge mig en bebis så är det ju lite orättvist mot ALLA er andra som också vill köpa mig någonting. Men då ska ni få höra. Jag kollade filmen "The backup plan" här för nån dag sedan och i den så var Jennifer Lopez gravid och hade svårt att sova. Och då fick hon en "pregnancy pillow" av en kompis som gjorde att hon sov som en liten ängel nätterna igenom. En sån vill jag ha!!
Även om jag inte är gravid så sover jag precis sådär, på sidan, med en kudde mellan benen, en under pattarna och en som jag kramar om natten igenom. Jag bökar länge om kvällarna med att bygga murar och kojor med kuddarna runt omkring mig eftersom jag bara kan somna så och då min make tycker att det kan bli aningen varmt, klibbigt och jobbigt att ha mig klängandes och klättrandes på honom så vore en gravidkudde en perfekt sak för mig.

Så nu vet ni. Drygt 2 veckor kvar tills jag fyller år så skynda skynda.



Hurry up and buy!