piiano

Bara för att jag skrev gårdagens inlägg så slutar ju givetvis dagen med att lastbilen på jobbet fastnade i snön, vi blev 1 timma försenade därifrån och väl utanför jobbet så kör bil efter bil fast i snön så att vi andra fick putta, skjuta och gräva för att få bort allihopa från parkeringen och ut på vägen. Det tog sin lilla tid kan jag ju lova. Men så roligt som vi hade och så mycket som jag fick gråt-skratt-skrika under kvällen gjorde att det hela var värt det. Hoppas nästan på att det händer ikväll igen! (För er som inte är från min stad så kan jag säga att det som snöade EN ANING i lule igår)

Tänk att det kan vara så roligt att bli insnöad och fastkörd.



Here, some news for you. Mycket viktiga saker. (hihihihiiiii)

En sak som jag irriterar mig på hos andra, sådär nog mycket för att vilja ge dem en "finger-knäpp" i pannan, är de som överdriver väderlekar och missbrukar ordet "Storm".
Min djupt älskade make tillhör tyvärr den här gruppen av människor. Om det regnar ute, nog många droppar för att man ska bli liiite lite blöt om tröjan sin så får man genast höra att -regnet bara öser ner och det STORMar så innåt helvete!- Om det snöar nog mycket ute för att man ska måsta skotta lite utanför sin dörr, ja då är det den värsta snöSTORMen på fleera år. Är det under 10 minusgrader så är det kallt så innåt helvete(?) och risken för att man ska dö av sibirisk kyla och STORM varningar: klass 10000, är enorm. Livsfarliga kastvindar, stormvarningar, uttorkning, överhetta och rysskyla är ord som han använder alldeles för ofta för att jag ska tycka att det är okej!

Han vet att jag stör mig på detta så givetvis så ska han överdriva sin överdrivenhet till max. (Jag är en mobbad fru, svar ja!)

Jag själv är inte så lätt imponerad av väder. -30 grader? Inga problem,koppla i motorvärmarkabeln i bilen och på med långkallingarna bara om jag nu prompt måste gå utomhus. -Regnar det massor? Ta ett paraply och spriiing till bilen och akta att köra i vattenpölar för att slippa vattenplaning. Inga problem. Blåser det lite grand ute? Ha inte på dig scarfar och saker som lätt flyger framför ansiktet och irriterar eller sånt som fladdrar störande mycket, tajta kläder i vindtätt material -inga problems! Bilkörningen är inte heller några problem, har jag kunnat köra min lilla polo i alla väder utan att flyga av vägen så ska nog alla andra bilar i världen kunna det med.

För att jag ska kalla någonting för STORM så krävs det lite mer än så.
Tänk TEXAS, tänk orkaner, tänk tornadosar, tänk hus som blåser bort, tänk bilar som flyger igenom luften, tänk stora lastfartyg som drivs upp på land av enorma vågor. Tänk åska som slår ner 197635 gånger i sekunden. Det för mig är storm! Tänk SIBIRIEN, tänk hela hus som fryser till is, tänk kokande vatten som hinner bli istappar innan du hunnit hälla upp det i tekoppen, tänk män med skägg som blivit vitt av is, snorränder under näsan som ej kan brytas loss, och tänk el/vattenledningar som sprängs av temperaturen. Det för mig är kyla!

Ett stormoväder för mig är ett väder som har fått ett eget namn. Gudrun, Katarina, Paula  m.fl. Har de fått ett namn så fine, då godtar jag dem som stormar.

So to my point hur som helst. När Tomi ringde och väckte mig i morse för att varna mig för ovädret och stormvarningarna som innebär fara för allmänheten och bad mig ta det jäääävligt försiktigt när jag kör till jobbet idag. Ja, då tänkte ju jag givetvis... Mm... as if! Nu blåser det säkert lite friskt och det har väl kommit någon cm snö som inte har hunnit plogas bort än. Men när vi lagt på och jag tittade ut genom fönstret så kunde jag faktiskt nästan förstå vad han menade. Det ser ut att snöa mycket och blåsa en del, men storm? Så långt vill jag inte gå att jag skulle klassa detta som. Än iallafall.

Friska vindar som viner skulle jag säga.

Ta det lugnt i trafiken idag allihopa.

Att vara gift med mig kan inte vara det lättaste arbetet. Man får utstå mycket; "åååh, det är sååå synd om mig" mensvärk gnäll, tvingas lyssna på alla mina planer om att ta över världen,maten får lagas själv, man får brottas med min enorma 5+1 aptit och inte får man sova i fred heller utan att åka på stryk!

Här om natten så sov mannen med ryggen mot mig och jag låg tätt bakom och sov sött jag med. Till jag plötsligt vaknade, en nanosekund innan jag skallade min man med full styrka i bakhuvudet! Jag fick ont som fan i pannan medans han trodde att någon klyvt hans skalle i två delar. Vi somnade om båda två ganska snabbt och hela "danska skallen" incidenten hade glömts bort till morgonen efter. Tills Tompa började känna en av en smärta i skallen och var frågande om varför han hade så ont... Då kom även mina minnen tillbaka och jag var tvungen att erkänna vad jag gjort. Om än i sovandes.
Allt var glömt och förlåtet snabbt. Han retade mig ett tag men sedan föll det i glömska.
Men då natten efter... Låter jag honom sova i ro? Nej! Då börjar jag istället knäa och sparka honom i ryggen mitt i natten! 
Stackarn tror ju att jag har någonting emot honom då jag hela tiden försöker ha ihjäl honom! 

Så... Jag vill hylla min make idag. Det kan fan inte vara lätt att vara gift med en som hela tiden försöker ta kål på en!

Jag har laddat ner en gratis app till min Iphone4 (ja, jag tar alla tillfällen jag kan till att nämna att jag har en sån) som gör att du kan ringa gratis till alla andra som har samma app. Jag, som innan jag skaffade mig Iphone4 (och bytte till abonnemang med bra ringa/messa priser) har haft samma kontantkort sedan jag fick min första mobiltelefon -98, och har t.om haft samma dåliga "kvällar och helger" villkor (ring för typ 750:- sekunden och smsa för 596:-/sms) helt enkelt för att jag har varit för bekväm (läs: lat) för att byta, har inte riktigt vant mig än med att jag faktiskt kan ringa till folk. Alltid! Eftersom jag hade ovanan att bara ladda mobben endast 100:- i månaden så betydde det att jag efter 3 samtal (typ..) hade tomt med cash på kontatkortet och då fick vara den där jobbiga personen som enbart ringde snålsignaler till folk jag ville prata med så att de fick ringa upp till mig och således betala för det JAG hade att säga.

Snålringaren Piia har jag blivit kallad mer än en gång. (Med ALL RÄTT också.)
Hur som haver, jag har som sagt inte riktigt vant mig vid att jag kan ringa när och hur jag vill. Så... jag upptäckte här om dagen att jag via gratis appen ringde snålsignal 2 ggr till min bror så att han tillslut fick ringa upp till mig!

Hur jävla sniken är man inte då?? Om man är för snål för att ringa upp till folk då det är gratis -Då är det FAN ILLA!

Gratis är för dyrt för snålringaren i nottredame!

Som ni kanske noterat så har jag börjat knåpa om lite på bloggen. Blev leds allt rosa. Jag är inte klar, inte på långa vägar ser det ut så som jag vill att det ska se ut. (Hallå piiano måste ju stå stooort över hela sidan, whats the point annars) Men eftersom jag är lika datakunnig som Pamela Andersson är plattbröstad så kommer det sluta med att allting lämnas... halvfärdigt. Jag är jävligt bra på att påbörja 100 olika saker, drömmar och planer men jag är absolut inte lika bra på att avsluta dem. Det mesta lämnas bara... halvfärdigt.

Fredag. Ikväll så ska jag och tjejerna först käka middag tillsammans, sen ska vi gå och se på Magnus Betnér och därefter ska vi ut och dansa av oss alla kalorier som vi har ätit/druckit under kvällen. Det kan inte annat än bli jävligt roligt!
Vi kommer att kackla och flaxa som hönor (översatt; skratta och fnissa) i ett hönshus. Och vet ni vad Tupp heter på engelska? Cock. Och eftersom tjejer har en tendens att bli som höns när det är tjejfest så är det inte mer än naturligt att det pratas ganska mycket "Tupp" vid dessa tillfällen också! (hi-hi-hi)

Nä nu ska jag sluta sitta här och skriva strunt och bege mig ut på stan och leta... efter något att ha på mig på underkroppen ikväll. Kan bli kallt att gå med bar rumpa kanske?

Att jag ibland lurar in min make i "känslomässiga fällor" bara för skojs skull, det är ju inget som är nytt under solen. Men ibland så verkar det faktiskt som om han med flit lurar in sig själv i dem!
Vi fick tillbaka våra vigselringar från graveringen igår. På kvällen så tog vi då alltså på oss dem igen.

T: -Vad ovant det känns att ha ring på sig igen.

Jag: -Har du känt dig naken utan den?

T: Nä, jag har som vant mig av den. Det gick fort att vänja sig att vara utan ring.

Jag tittar på Tomi med rynkad panna och några väldig tysta sekunder hinner passera.

J: -Så du menar alltså att om vi skulle skilja oss så skulle det inte ta mer än några veckor innan du hade "VANT DIG AV" att vara gift?! Du skulle alltså glömma mig och gå vidare så här fort??!

T: -Nej alltså... faaaan, nej alltså... jag menade ju inte alltså... (sväljer) DU MISSTOLKAR!

J: -Du ääälskar inte mig längre. Buuuhuu

Här reser jag mig upp och springer runt, runt i lägenheten som om jag hade en roll i en väldigt dålig parodi-komedi-alá-scary movie-film och håller på att bli jagad av en mördare och viftar med armarna över huvudet och låter som en gråtande flicka med en målbrottspojkes röst(?). (här hittar vi på egna ord)

T: Du är ju inte alls överdramatisk du....


Just another day at our place.

De mornar som jag vaknar upp och känner det som om fötterna vore fastspikade i golvet och att jag nyss har klivit upp från ett bad i citronvatten. De mornar när jag ser ut som jag känner mig. Jag ler på bilden ovan. Syns det? De dagar då ens yttre och inre är lika jävliga och det inte finns en enda sminkprodukt ute på marknaden som skulle kunna dölja detta. De är de dagar då man fan ska står framför spegel och sjuga till sig själv; "Girl you're amazing, just the way you are" enda tills man börjar tro på det.

Måste påminna mig själv om att jag är en prinsessa, hur jävla ful jag än må vara morgonen!