piiano

Mitt namn är Piia och jag är en pundare. (Alla i kör: Hej Piia!)

De senaste månaderna så har jag överkonsumerat och hetsätit socker och andra transfetter av diverse sorter på ett missbruksliknande sätt så mycket att vikten har rusat upp massor och självföraktet likaså medans humöret och självförtroendet har rasat till botten. Jag hatar mig själv för att jag inte kan sluta äta! Jag känner mig äcklig och smutsig, och jag har börjat ljuga om hur mycket jag äter. För andra och för mig själv. "Oj, jag förståååår inte varför jag går upp i vikt, jag äter ju precis som normalt"!? jo tjena, den meningen är en enda stor lögn!!! Jag vet precis varför jag går upp, för att jag, likt en missbrukare MÅSTE ha en fix av my drug of choice varje dag. I detta fall så är det chips och ofantliga mängder godis som är boven i drogdramat....

Jag vet att jag är en berondeperson och att jag måste passa mig för att inte låta saker och ting gå till en överdrift. Det gäller allt som ger kickar. Shopping, sex, mat, alkohol, träning, mediciner allt det där plus nästan allt annat som är roligt har jag under någon tid i mitt liv missbrukat på ett destruktivt sätt.

Nu är det maten som jag har fallit dit för. Igen. Det återkommande problemet. Vikten. Maten. Fy helvete. Jag har kännt mig ledseN och min vana trogen så vill jag i sådana fall fly. Jag vill inget känna. Så jag har ätit. Och ätit. Och ätit lite till. Sedan i måndags så har jag bestämt mig för att ta en "vit månad" (ehh...fast socker är ju vitt?!?) ifrån godis och onyttigt, men har trillat dit igen, VARJE KVÄLL!

No more, nu räcker det fan..... Jag kan inte ljuga mer, jag orkar inte ljuga mer!

MITT NAMN ÄR PIIA OCH JAG ÄR EN SOCKERPUNDARE!!!!!


(I want to make me go to Rehab, I say Yes, yes, yes)